Ingen kan egentligen delta i en annans sorg

Fredrika med bloggen fredrika.fi funderar på sin blogg vad som egentligen är det rätta att säga till en person som sörjer.

Jag tror att alla kan, eller kommer någon gång, relatera till det här inlägget. Man vill säga det rätta, måste säga något – men vet inte vad. Lägg till att väldigt få människor behärskar kriskommunikation och får tunghäfta när det blir tryckt stämning, eller ännu olyckligare – säger nåt helt plumpt.

Man kan förstå varför standarfraserna känns som det säkraste att säga. Men Fredrika vill ha ändring.

Fredrika önskar att vi skulle hitta något bättre uttryck än det vanliga ”deltar i sorgen” som hon upplever som ihåligt.

Jag har stark empati och vill inte att någon jag tycker om ska behöva må dåligt. Men jag kommer själv ihåg hur konstigt jag tyckte det kändes när folk sade att de deltog i min sorg efter min morfar. Som de aldrig träffat. Eller J då för den delen. Där var det ännu jobbigare att höra att folk deltog i sorgen. Speciellt som det ofta bara var ord som inte sedan följdes upp med något faktiskt deltagande.

Att säga som det är blir oftast bäst, tycker hon.

Det som kändes mest genuint var när en studiekompis sade att hen var orolig för hur jag mådde men inte visste vad hen skulle säga runt omkring mig.

Att beklaga sorgen är inte heller riktigt bra, resonerar Fredrika, som om man riktigt märker ord kan tolkas som att man beklagar själva sorgearbetet som ju är det som ska hela smärtan. Personligen tycker jag analysen gick lite överstyr där men ”att delta i sorgen” håller jag med om att det är nog väldigt lamt om det inte finns något konkret som talar för det.

Jag skulle också vilja kommentera det här, att sorgen efter någon man verkligen hållit av är så förödande att även om alla runtomkring en skulle göra allt rätt så – vad? Sorgen lättar knappast. Kanske skulle den göra det om någon faktiskt deltog i sorgen på riktigt och hjälpte en bära den.

Det är väl det som svider mest att ingen kan det på riktigt. Bära sorgen med en alltså. Det är bara något man säger och önskar vore sant.

Och är det så att man sörjer samma person så hjälper det säkert lite men ändå sörjer man olika. Man kan inte sörja mer eller mindre än någon annan. Bara olika.

Bra inlägg av Fredrika f.ö som vågar vara lågmäld bland all glättig ytlighet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s